Mamma till Moa

Blåst och regn är väl typiskt höstväder..? Eller det kanske bara är jag som känner höstkänslor :P

Känslan påverkas nog lite av de nya rutinerna som man inte är van vid.
Moa har ju börjat skolan (”nollan”), vilket innebär helt andra rutiner i vardagen som vi inte är vana vid sen dagis.

Men lite omväxlingar i vardagen kan behövas och det känns verkligen underbart att se Moa så exalterad inför allt nytt. ♥

Det känns lite tråk nu när hon är hos sin pappa varannan vecka.
Känns som jag missar en del av hennes uppväxt på något sätt : ( är det verkligen rätt att låta sitt barn flytta så mellan mamma och pappa varannan vecka?
Undrar om det kan vara bra för henne i längden. En vecka går snabbt.. flytta hit, flytta dit, känner hon sig hemma någonstans? Vet inte om jag gör rätt för henne : (

Nu är det bara 11 dagar kvar till Moa's första skoldag. Kan inte förstå att hon redan är så stor o ska börja skolan. En helt ny struktur som inte kan jämföras med dagis..
Skolväska, obligatorisk närvaro, läxor, en matsal där hon får bära sin egen bricka, nya kompisar, raster, hålla tider, elevdagbok, skolsyster och en massa andra kunskaper som hon sedan kan lära sin mamma :-P